Julbrev 2009

Det fanns inte plats för dem inne i härberget.
Var skulle man tillbringa julnatten om inte i ett stall?

2009 har snart passerat. För vår del började det med de sista dagarna på Gran Canaria och med en kylslagen hemkomst. Det skiljde 54 grader då vi åkte från San Agustin tills vi kom hem till Lycksele. Ändå gick det förvånansvärt snabbt att anpassa sig till Lycksele och vardagsverkligheten här. Fast å andra sidan så tänker vi på eller kommenterar utlandstjänstgöringen flera gånger i veckan. Just nu finns det dessutom flera intressanta utlandstjänster utannonserade…

Här hemma är det i det stora hela som vanligt. Arbete och skola fyller ut tiden väl och förutom det våra fritidsaktiviteter med konståkning, musik och hästar. Som om det inte fanns nog att göra så köpte vi en egen häst i slutet av sommaren. Han heter Chasmir och är en New Forest D-ponny som framförallt Sara och Lina ansvarar för, men man kan lugnt säga att hela familjen påverkas av att vara hästägare.

Med dessa rader vill vi önska er alla en God jul och Gott nytt år!

Agnes, Lina, Sara, Anna och Fredrik Juul

Jerry

ICA-Jerry landar rakt i mitt hjärta. Reklam är ju just reklam och normalt låter jag mig inte påverkas medvetet. Men när de gäller de tre avsnitt som hittills finns med Jerry så är jag såld. En välgjord och genomtänkt reklam med ett djupare syfte än bara att tjäna pengar. Jerry, eller snarare Ulf och de andra, sätter våra fördomar på skam - men det görs med kärlek och humor.

Lycksele på kartan

Det är total mediahype i Lycksele just nu. Team Pontare med Lyckselekören i körslaget. Rabih Jaber i IDOL 2009. Mycket snack om PR-värde i företagsföreningen. Kommunledningen myser. Sätta Lycksele på kartan o s v. Själv rasar förfrågningarna in till mig om min hitills okände lillebror Calle som också klarar sig bra i idol. Kan det vara så verkligen?










Bröder?
Lika som bär?

Canal plus #4

Jag säger som Stenmark: He gå int å förklar för dem som int begrip.

Canal plus och Svenska hockeyförbundet har gjort bort sig i mina ögon. Hade samma typ av händelse gällt en homosexuell eller en invandrare så hade det blivit åtal och fällande dom. Med rätta. Att i en reklmasnutt låta en ishockeyspelare tackla en konståkare är knappast straffbart. Jag har inte heller nån aviskt att ta reda på om det är det. Men Canal plus har avslöjat sitt bristande omdöme och sin brist på moral. Svenska hockeyförbundet har avslöjat sin flathet. Samma mönster känner vi igen från historien. Förintelsen, för att ta ett grovt exempel, hade aldrig behövt äga rum om omdöme och moral hade varit ledord för de ansvariga, och om omvärlden inte hade reagerat med tystnad.

Jag är fullt medveten om att den här reklamsnutten inte är det värsta som hända. Inte på långa vägar att jämföra med förintelsen, apartheid, krig, svält, AIDS-spridningen i tredje världen eller ens testikelcancer.

Det är sorligt att Canal plus låter sprida såna värderingar som reklamen gjort. Än mer när ansvariga säger att man förstår att den kan missuppfattas och säger att det inte var avsikten. Då borde det vara enkelt att säga att det blev fel, att sluta sända reklamen och be om ursäkt. Om avsikten hade varit att misskreditera konståkningen förstår jag att det varit svårare att be om ursäkt, för om det varit avsikten så hade man lyckats med att framföra sitt budskap. Det har man inte gjort nu. Kanske dags att byta reklmbyrå?

För min del avslutas frågan här och nu med ett citat av Martin Luther King Jr: Our lives begin to end the day we become silent about things that matter.

Canal plus #3

Tro det eller ej - jag fick ett svar från Canal plus...

--------------------------------------------------------------------------------
Subject: RE: SV: Ang reklaminslag i Canal plus
Date: Tue, 22 Sep 2009 16:18:09 +0200
From: Martina.Laurin@canalplus.se
To: fredrikjuul@hotmail.com

Hej Fredrik

Vi beklagar att du tar illa vid dig av den reklam som vi på CANAL+ gör för Elitserien. Detta har självklart inte varit vår avsikt och vi sätter inte någon värdering i de olika sporterna. Det vi har velat förmedla är enbart att Elitserien statar på CANAL+.

Med vänliga hälsningar
Martina Laurin

--------------------------------------------------------------------------------
RE: SV: Ang reklaminslag i Canal plus‏
Från: Fredrik Juul (fredrikjuul@hotmail.com)
Skickat: den 24 september 2009 00:35:48
Till: martina.laurin@canalplus.se; jorgen.lindgren@swehockey.se; per.adler@konstakning.rf.se

Tack för svar.

Nu är det ju inte bara jag som tar illa vid mig, utan hela konståkningssverige som rasar för att citera dagspressen.

Om er avsikt var att berätta att Elitserien börjar men så många många reagerat negativt på det sätt som det budskapet framfördes på så vore det väl enkelt och på sin plats att plocka bort reklamen och be om ursäkt.

________________________
Fredrik
Lycksele konståkningsförening

Canal plus #2

Jag fick svar från Konståkningsförbundet med förståelse, från VK med nyfikenhet och från Hockeyförbundet med ointresse. Så jag skrev ett nytt mail till hockeyförbundet...


From: Jorgen.Lindgren@swehockey.se
To: fredrikjuul@hotmail.com
Date: Tue, 22 Sep 2009 13:17:38 +0200
Subject: SV: Ang reklaminslag i Canal plus

Hej Fredrik
Tack för ditt mail. Vi på Svenska Ishockeyförbundet har inget att göra med denna reklam. Hockeyligan har ansvaret för att drifta elitserien och dom i sin tur har ett avtal med Canal+, vad vi förstår så är det dom som gjort detta filminslag. Vi har full förståelse för dina synpunkter och håller med om att reklamfilmen lätt kan missuppfattas och därför borde ha utformats på ett annat sätt.

Med vänliga hälsningar
Jörgen Lindgren


Från: Fredrik Juul (fredrikjuul@hotmail.com)
Skickat: den 22 september 2009 15:44:41
Till: jorgen.lindgren@swehockey.se; info@canalplus.se; per.adler@konstakning.rf.se

Då återstår bara frågan om hockeyförbundet är beredda att agera?

Ett reklaminslag som du inte ansvarar för ger negativa konsekvenser för den idrott som du arbetar för. Ni är ju i högsta grad beroende av hockeyn har ett gott anseende. Bara för att hockeyförbundet inte ansvarar för reklamen betyder det inte att ni inte har något med den att göra.

Om det är som du skriver, att du förstår mina synpunkter och håller med om möjligheten att missuppfatta, så borde steget till att agera vara enkelt och nödvändigt. Det skulle både hockeyn och konståkningen tjäna på i det här läget. Välkommen in på banan!
________________________
Fredrik Juul
Lycksele konståkningsförening

Jag skrev ett mail till Canal plus...

Ang reklaminslag i Canal plus‏
Från: Fredrik Juul (fredrikjuul@hotmail.com)
Skickat: den 21 september 2009 01:16:23
Till: info@canalplus.se; support@elitserien.nu; christer.englund@swehockey.se; jorgen.lindgren@swehockey.se; per.adler@konstakning.rf.se; 71000@aftonbladet.se; thomas@kraftfull.com; Allan Fjällström (allan.fjallstrom@vk.se); info@folkbladet.nu; tips@expressen.se; Kanslist LSK (lycksele.sportklubb@telia.com); Jessica Tjällman (jessica_tjallman@hotmail.com); info@tv4.se; info@svt.se

Till:
Canal plus
Svenska Ishockeyförbundet
Elitserien.nu
Svenska Konståkningsförbundet
Aftonbladet
Expressen
SVT
TV4
Västerbottenskuriren
Västerbottens folkblad
Lycksele sportklubb


Det är höst och Elitserien i Hockey börjar igen. Canal plus gör tydligt i sin TV-reklam att hockeyn tar plats på isen. Det är beklämmande vilken syn på konståkning som kommer fram i det reklmainslag som sänds återkommande på TV:n och som annars kan ses på Canal plus hemsida http://www.canalplus.se/elitserien.

Det är oklart vem som är ansvarig och vem betalar reklaminslaget. Är det Canal plus själva? Är det Elitersieföreningen eller är det Svenska Hockeyförbundet?

Jag är pappa till två tjejer, 10 och 13 år som åker konståkning, och jag är dessutom ordförande i Lycksele konståkningsförening. Jag vet hur en liten konståkningförening får kämpa med såväl istider som attityder i konkurrens med hockeyföreningen. Lokalt har vi ett gott och aktivt samarbete med Lycksele sportklubb och möter ändå beklämmande attityder. Jag förstår nu att det är ett långt större problem än jag anat när sådana här reklaminslag kan ta plats i TV-rutan sanktionerade från högsta ort.

Jag förutsätter att detta reklaminslag snarast slutar att sändas samt att ansvariga personer offentligen, med minst lika stort mediagenomslag som rikstäckande TV reklam, tar avstånd från de värderingar som inslaget innehåller samt ber alla konståkare om ursäkt.

Men hopp om att idrottens grundläggande värderingar gäller alla idrotter!

Fredrik Juul
Lycksele konståkningsförening

Lagens långa arm är flexibel

Vanans makt är stor. Ikväll då jag skulle från stan ner till Shell körde jag som jag alltd gjort. Precis då jag passerade den relativt nyuppsatta skylten med betydelsen "förbjuden motortrafik - gäller ej fordon med särskilt tillstånd" blev jag också medveten om att polisbilen stod och tittade på mig. Jag övervägde att stanna och känna på nån ytterdörr för att så att säga ge mig själv särskillt tillstånd att köra där men struntade i det och körde lugnt vidare mot Shell. Bylingen följde efter och stannande mig med sirén och blåljus precis lagom utanför Shells stora nya panoramafönster där i runda svängar 30 nyfikna tittade på medan jag klev ur bilen, visade körkortet, blåste i alkometern, samt fick höra att bilen var OK av de två pojkarna som uppenbarligen blivit godkända på polishögskolan.
Sedan frågades om jag var medveten om mitt trafikbrott som ju skulle föranleda en bot. Jag medgav brottet och förklarade att jag kört den där gatan förut (ungefär sedan de gick i förskolan fast det sa jag aldrig högt) när det var tillåtet och tänkte mig inte för helt enkelt.
Döm om min förvåning, och förhoppningsfulla glädje när den ena gossen till den andra ställer frågan: Hur ska vi göra? Den andra lägger huvudet på sned efter en stunds funderande och benådar mig på stående fot. Ingen böter således och en av de farligaste männen i samhället går fortfarande fri.
Bara för några dar sedan var en av mina kompisar i en liknande situation, men hade ett helt annat brott då han avsiktligt hade underlåtit sig att använda körriktningsvisaren. Han undkom dock inte domen men fick höra lagens väktare ställa samma fråga till varandra: Hur ska vi göra?
Jag undrar helt enkelt: Om det nu finns lagar som är tydliga och nån bryter mot dem och dessutom blir ertappad, varför får man inte böta då? Vad ger den enskillde polismannen rätt att själv ta ställning i såna frågor?
Jag bara undrar eftersom jag ju betalar skatt och i grunden är glad för att vi har polis. Men om de ägnar sig åt rena dumheter och dessutom inte tar betalt när de kan så måste jag få tillstå att jag blir lite irriterad. Fast det är ju bra att jag kan göra nått annat för pengarna...

Facebook gjorde det igen.

Previously: Vid pass 18.00 glömde jag väskan hos släktingarna strax utanför Umeå. Endast 25 min senare kom jag på det, men då jag redan var försenad på väg hem och dessutom hade släpen full med virke var det inte aktuellt att vända. En mobil facebook-fråga kl 18.32 resulterade i ett svar i samma forum kl 22.38 och efter ett telefonsamtal i dag så får jag hem väskan uppskattningsvis kl 19 ikväll.

Informationsteknologirationalisering.

Kommer att blogga mer bara Facebook-skovet släpper.

Guitar Hero är en kulturinformatör

Kanske inte finkultur i ordets snävaste bemärkelse men mina barn känner numera till Lynyrd Skynyrd, Survivor, Steve Miller band, Ozzy Osbourne och Pat Benetar till skillnad från Idol-Erik, Idol-Agnes, Idol-Petter-Niklas och allt vad dom nu heter.

F ö funderar jag på att blogga mer igen bara jag blir fri från FB-missbruket.

Guitar hero vs IRL

Fick hjälp med att stava på en tanke idag: Vi har sen några veckor ett PS3 med Guitar hero world tour. I sannning ett skojigt TV-spel. Men ändå: Vore det inte klokare att spela gitarr med barnen på riktigt istället för att att trycka på färgade plastleksaker som ju inte har så mycket med musik att göra egentligen?
Tanken kan överföras på andra områden: Blogg, facebook eller möjligen riktiga vänner?

Facebook - Blogg 2-1

Att facebooken nu leder över bloggen känns ungefär som när Skellefteå ligger under mot Färjestad. Facebook är snabbt och ytligt - precis sån jag är men inte vill vara. Jag vill vara eftertänksam och analytisk så som bloggen är. Därför kan man lugnt säga att bloggen är mitt lag. Sen är det en annan sak att jag har ett facebookberoende.
En god vän frågade fascinerat hur jag kunde uppdatera statusen på facebook så ofta och likt en missbrukare hittade jag på en rad "rimliga" förklaringar medan sanningen fördunklades: Jag är missbrukare.
När då sedan följade historia inträffar är det bara för mycket och jag tvingas ge facebook ytterligare en poäng i matchen mot bloggen:
Tonårsdottern och resten av familjen stannade på Statoil i Vännäsby på väg hem från Umeå i söndags, bl a för toabesök. Inne på densamma (toan alltså) glömde hon telefonen och ringde en halvtimme senare desperat till mig som var hemma och sa som det var. Jag ringde macken och försäkrade mig om att telefonen var där och la ut en statusuppdatering på facebook om att den som passerar kunde ta med den hem. 3 timmar senare är allt fixat och 20 timmar senare har telefonen förflyttat sig 10 mil tillbaka till tonårsdottern och allt detta endast med 5 minuters engagemang från mig.
Det smärtar lite att inse att jag fick nytta av facebook och dess snabba ytlighet.
Att jag dessutom fick träffa en ungdomskamrat för första gången på 20 år IRL var en kul bonus.

Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen

Så fint heter det i de finurliga små lapparna som vi får från barnens skola. Betyg hette det när jag gick i skolan. Och det är fel metod, tycker jag, för att ge elever uppmuntran till att nå målen. Det föder tävling mot varandra. Vi riskerar att få en skola där det viktigare att vara bättre än andra än att lära sig nåt. För höga betyg (eller goda omdömmen som det säkert heter) är inte samma sak som att man fått några kunskaper. Men det förstår inte Jan Björklund och hans gelikar. Men det var i alla fall inte jag som röstade in dom i regeringen...

Facebook - Blogg 1-1

Dags för ett nytt vägval...
Min relation till facebook liknar en periodares missbruk. Första gången jag la av skrev jag så här. Sen åkte jag dit för nån månad sen igen. Jag har svårt att låta bli, och har väl viss njutning av det också. Det är rätt kul med snabba kontakter med många vänner. Fast jag saknar substans och analys. Det ger bloggen utrymme för, även om jag alltför sällan tar det tillfället. De senaste dagarna har jag tänkt att jag borde kunnat blogga om Obamas goda beslut om Guantanamo, eller om svenskkyrkliga prästers oväntat positiva inställning i frågan om samkönade äktenskap, eller varför inte uppdrag gransknings reportage om det katolska prästbrödraskapet och deras intentioner i Sverige. I sanning ämnen att fördjupa sig i och analysera.
I vilket fall verkar inte blogg och facebook kunna samexistera i mitt liv. Den ena tar ut den andra.
Jag återkommer när jag har en behandlingsplan...

Är det skönt att komma hem?

Det är nog veckans vanligaste fråga. Och vad svarar man då en sån fråga? Jo, givetvis är det skönt att komma hem och träffa människor som man tycker om och inte har träffat på några månader. Det är skönt att komma hem till nån sorts trygghet och stabilitet. Men jag möter också en sorts självgodhet eller vad jag nu ska kalla det, som går ut på att Lycksele är den bästa platsen på jorden och "visst är det väl roligt för er att få fara iväg så ni får komma tillbaka till tryggheten igen", det är f ö en åsikt som jag själv skulle ha kunnat uttrycka för 5-10 år sen.
Jag tycker att Lycksele är utmärkt: Klimat, socialt och på flera andra sätt. Men ändå finns en nyfikenhet hos mig som är större. Jag tycker nog att tryggheten blir tråkig och inte nog utmanande helt enkelt.
Jag trivs bra med att komma hem, frågan är bara var hemma är?

Ambivalent

Att åka tillbaka var jobbigare än jag hade trott. 4 månader sätter sina spår. Att komma hem var enklare än jag trott, trots riktig kyla var det ett skönt återseende. Med bara några dagars erfarenhet av att vara återvändare är jag ambivalent. Får se hur det blir, och om det blir slagsida åt nåt håll...

Snö

Riktigt härligt faktiskt även om det inte är så mycket på Arlanda. Få se om det blir bättre i morgon då vi kommer hela vägen hem...

På väg hem

Och inte är det roligare att åka hem när vi får sitta i Madrid en timme extra p g a förseningar...

Gott Nytt år!

Jag önskar ett Gott nytt år till alla!
Sista veckan har det hänt mycket - det mesta kretsande till att vi åker tillbaka hem till Sverige efter 4 månader på Gran Canaria. En del människor att ta avsked av, och kanske framförallt en livsstil. Det är många tankar och känslor som rör sig. Jag har stoppat det mesta i en liten låda inne i bröstet, stängt och låst locket och slängt bort nyckeln....