Jag får rätt ofta frågan om det är annorlunda att jobba här på Gran Canaria än hemma i Lycksle. Och som ofta med frågor är det inte frågor utan underförstådda påståenden. Prästjobbet är detsamma - min predikoförberedelse, min sätt att leda gudstjänster eller utöva själavård är detsamma som hemma. Det är f ö rätt bra eftersom vårt uppdrag är att vara Svenska kyrkan i utlandet. Fast många vill att det ska vara stor skillnad. "I Sverige går jag inte i kyrkan, men här är det annorlunda, inte så stelt, inte så tråkigt...".
Själv är jag rätt så övertygad om att det inte är kyrkan som förändras i utlandet, och inte svenskarna heller. Däremot finns vi där folk firar semester eller lever pensionens glada dagar. Det är klart att tillvaron blir mindre kravfylld, friare och roligare i sån miljö än det blir hemma.
Denda skillnaden som jag kan komma på med jobbet är att jag får ha förkläde på tisdagarna och grädda våfflor, idag mer än 150 st. Det skulle jag i o f s kunna få hemma också men jag har peppar peppar inte gjort det ännu.
4 kommentarer:
Vänta bara....Snart blir det onsdagsvåfflor med Fredrik i församlingshemmet :-)
VA! Det är alltså samma Jesus du snackar om där som hemma, det måste jag berätta för min polare
Tror du inte att eftersom det är legalt att ha en tro i andra länder än i Sverige, därför törs svenskar besöka kyrkan utomlands. I Sverige är det nästan fult att vara kristen och vilja gå i kyrkan, i alla fall nästan.
Kul att läsa om denna jämförelse med (präst)livet hemmavid.
Skicka en kommentar